Om jag varit lite disträ & tystlåten senaste tiden beror det lite på allt stök här hemma. Veterinärbesiktning av Bobby, skotta & bädda om i ligghallen, storstädat i stallet
& dessutom varit fruktansvärt förkyld.

Min dotters allra första par ridskor. Med stålhätta. Införskaffades i veckan.
För…

…hon (vi) har blivit med P O N N Y (!!!)

Säg hej till Dogge!

Det var ingen självklarhet från början. Då jag hade bestämt mej.
Visserligen hade hon fått ett ökat hästintresse.
Men från ett ökat intresse till en egen ponny, känns klivet ganska stort.
Jag ville ju ha något sällskap åt Ikran.
& att skaffa en ny häst kan låta ganska korkat,
då jag precis förklarat att jag inte känner att jag hinner med två hästar.

Men det är skillnad mellan två stora hästar, som jag känner att jag bör träna, helst fem dagar i veckan båda två. Än att ha en häst som jag lägger ner den tiden med, & en ponny, där jag får mamma/dotter-tid med samtidigt som jag tänker lära henne allt jag kan.

Det blir kanske inte så himla mycket lättare. Egentligen. Men. Det här känns så rätt.

Dagen hon fick veta att hon skulle få en ponny, blev hon rörd till tårar av lycka.
& idag har hon varit ponnyägare i ett dygn.

Första dagen med Dogge.
Vi tog en promenad & jag visade hur man gör
för att få en häst att följa & inte knuffa & gå över.
Det gick finfint!

Jag deppar inte ihop. Även om jag känner i hjärtat att jag kommer att sakna Bobby,
den dagen han flyttar, så kommer jag se till att han kommer till ett bra ställe.
Fast, visst har jag varit lite disträ den senaste tiden.

Men. Det är inte lätt att skiljas från djur man älskar. Så är det.

Under förra veckan hade vi besök av min äldsta syster. Hon jobbar som barnmorska i Stockolmsområdet. Helt galet intressant yrke! Man tröttnar aldrig på att höra hennes upplevelser & erfarenheter från sitt jobb.

Både jag & hon har fula fötter. Vad gör man då? Jo, man bestämmer sej för att åka in till stan för att köpa sommarsandaler. Där satt vi & gapskrattade åt våra fötter som vi pressat in tjusiga sandaler, där knölar & tår spretar utanför skon!
Till slut hittade vi var sitt par som satt fint.

Vi åkte till sommarstugan & promenerade medan andra testade pimpla på isen. Soligt & vackert väder & Lille N sov i sin vagnsdel som var fäst på en pulka.

Han är lite drygt nio månader gammal nu. Tänderna kliar & spricker upp. Myror i brallan. Konstant. Utom när han sover. Han kan vinka. Klappa händerna. Peka mot lampan när vi frågar var lampan är. Står själv under korta omedevetna stunder. Börjat använda sej av gåvagnen på eget initiativ. & han avgudar sin storasyster…

Jag försöker ta saker & ting med ro. Det löser sej.
& så fick jag mitt budskap med mitt Yogi-te idag. Jag kan bara le…

Kram till er fina, som kommenterade förra inlägget!

♥