Doften av läderbalsam ligger som en dimma i sadelkammaren.
& jag känner på mig att jag borde nog göra det här lite oftare…
men det är inte så himla kul..
Nästa gång borde man nog samla ihop ett gäng
så man kan ha lädervårds-junta tillsammans,
för att göra det hela lite trevligare.
Någon som är intresserad?
(:
Krigsmålade hästar som stegrar,
bockar & galopperar
med glädje i ögonen,
får mitt hjärta att bubbla av lycka.
Med småfåglarnas vårsång som suondtrack
& vinterpäls som flyger som confetti
känns livet som en film
för en stund.
♥
Det är kväll. Mina händer har fortfarande en svag doft av hans päls.
Jag kan fortfarande höra hur han pratar till mej.
Babblar för fullt, så jag knappt får en syl i vädret.
Precis som killarna i klassen,
när jag gick i mellanstadiet.
Nu ler jag åt det. Poletten har trillat ner.
Det är visst han, som ska visa mej vem jag är.
Eller rättare sagt, det är via honom
jag kommer att lära känna mej själv.
Ikran, min vän.
Jag är trög,
men jag är redo.
♥
När livet rusar i en faslig takt
får jag liksom extra lust att skriva om
de stillsamma stunderna.
Lite som att jag
med fantasins hjälp
förlänger & förstärker
stunder av vila.
Memorerar varje andetag
som går djupt ner i magen
& som jag sedan bolmar ut
i ett fluffigt moln.
Memorerar hur hans ludna läppar försiktigt
plockar bort mössan & sedan rufsar runt
i mitt morgontrassliga hår.
Eller när han viskar visdomsord
med sin varma andedräkt
kittlandes i mitt öra.
De där stunderna.
Är livsviktiga.
För mej.
& jag fortsätter dagen
med morgontrassligt hår
& timotejbås på mössan.
♥
Jag satt & länkade runt på webben härom dagen
& till min lycka hittade jag en ny favorit,
som det vore kriminellt
att inte tipsa er om!
En hästblogg, full av kärlek till sin flock.
& inte blir det sämre med alla mysiga bilder
& makalöst vacker natur…
(Filmsnutten plockade jag med från dem)
♥
Tanken släpper mej inte.
Att våga skapa en fotoutställning.
Med tema:
Kärlek
(till häst)
Kommer såklart behöva hästar & modeller.
& inte vilka modeller som helst.
De behöver ha:
Kärlek till häst.
That´s it.
Maila mej (anna.jkn@gmail.com) om du/ni kan tänka dej/er vilja vara med.
♥
Tidigare, när jag var liten & gick på ridskola, talade man också om balans.
Men, aldrig om inre balans.
Hur ska jag kunna få ett djur lita på mej
om jag bär på rädsla, ilska, frustration & stress?
Om man är intresserad av hästar & har tid över
kan jag rekommendera att leta upp klipp på youtube
på Klaus Hempfling, så får man lära sej lite
om vacker hästhantering.
♥
Familjens lille minsting har blivit stor karl nu.
Han är i princip blöjtorr & talar om när han behöver gå på pottan.
Vill helst torka sej själv också (men där får jag hejda honom).
Snyter sej själv när han är snorig.
Kan nästan hoppa hopprep.
Äter själv & torkar gärna upp spill med trasa
(om inte Lussemaja hunnit före förståss)
Dammsuger upp smulor med glädje.
Diskar mer än gärna.
Pratar svenska, finska, persiska & bebisspråk.
Älskar att dansa disco (& har skitskön stil!)
Kan i princip allt själv & är oerhört viljestark liten individ.
Ja, som en liten stor karl.
Jag blev så himla lycklig av att se solen idag.
Känns som det var länge sedan.
Men kallt var det. -21C idag på lunchrasten.
& när solen går opp,
går den inte mycket högre upp
än såhär…
& jag kan inte låta bli att ta med en bild på min söta lilla trollunge, där hon har busmin
& där Lussemaja luktar på kanelteet.
Kärlek & humor.
(:
Ha en fin vecka!
& kom ihåg
stressa inte,
det blir jul ändå, ok?
Kram!
♥
Jag längtar efter snön.
Så. Himla. Mycket.
& tid. Massa tid, till roliga fotoidéer.
Hittade de här bilderna i mitt fotoarkiv.
De togs i början av 2012 då min systerdotter
var här i norrland på besök.
Vi hade haft under 30 grader kallt i flera dagar,
men en dag blev det bara 16 minusgrader
& vackert solljus.
Hoppas på fler
fina fototillfällen
denna vinter
(:
I morse stod jag i köket & vispade ihop en kladdkaka som jag skulle bjuda
några arbetare på min arbetsplats, som varit bussiga & hjälpt mej när jag ena gången
fick punktering på ett däck & en annan gång som batteriet på bilen var urladdat
& grabbarna fixade snabbt hjälp.
Samtidigt lyssnade jag på morgonpasset i P3.
Där hade de en gäst vid namn Kjell Aleklett, professor i fysik.
Han berättade om “peak oil” & hur vi har nått den maximala konsumtionen .
Ingen nyhet för mej.
Jag var bara så lycklig över att han fick komma till tals!
Om ni inte hört hans budskap,
lyssna här
Det är buskapet som han har,
som gjort att jag kommer byta inriktning
med mina hästar.
Jag kommer inte sluta rida,
kunskapen om hur jag musklar upp min häst finns kvar,
även om min önskan nu är att lära mej brukskörning.
Att kunna använda häst i jordbruket,
istället för traktor.
Att lära mej sådant som nästan försvunnit helt.
På den nästan helt förfallna gården
som vi nyligen köpt, har det tidigare
funnits sådana hästar fram till 60-talet.
Sedan tog traktorn över.
Jag vill varva nya kunskaper med gamla.
Ta det bästa av två världar.
& göra mitt bästa för att moder jord
& att våra barn ska ha en hållbar framtid..
Jag är beredd att bryta
med en ohållbar livsstil.
Eftersom allt kommer att ta sin tid
är jag tacksam att jag redan har fått ta del av den här informationen
så jag & min familj inte är i chock, den dagen oljan inte är lika tillgänglig längre…
Sprid gärna buskapet vidare.
♥♥♥
