Stora vassa tänder & mjuuka pussar

 

Hej kära Ni.
Det var länge sedan jag uppdaterade här känns det som. Igen.
Perioder i livet som är lite intensivare, ni vet.
Men vi mår bra & är lyckliga i
den ström av projekt som vi pysslar med.
Även om jag ibland kan ha svårt att hantera ett kreativt flöde.
Blir ju lätt lite väl intensiv & får problem med sömnen,
men då har jag ju yogan som har hjälpt massor!
Även skogsturer med hästarna är som
healing för människa med
många tankar i huvudet.

& så livet med en två(snart tre)-åring.
Energin liksom. & alla underbara citat han ständigt klämmer ur sig!
De där som man tänker att man måste skriva upp,
men som hamnar i glömskan i alla fall..

Men hans beskrivning av monster är svår att oförglömlig:

“de har STORA VASSA tänder
& mjuuka pussar”

Var var jag?

 


Liten bläddrar i fotoalbumet på iPaden.
Han hittar en hel drös gamla bilder från bröllop, resor, tivoli & andra festligheter.
Plötsligt så upptäcker han att alla i familjen är med på bilderna, utom han själv.

& så frågar han
“Men mamma, var var jag?”

Jag funderar lite.
Jag kunde ju inte säga att han inte fanns,
för det vet jag ju inte… (& jag tror ju att han fanns)
Men så klämmer jag fram
“Du var inte född ännu”

Han stannar upp. Funderar.
& tittar på mig med sina stora bruna ögon
“Men var var jag då?”

Åh, jag önskar såå att jag hade ett bättre svar än
“Jag vet inte”

Men vissa frågor är allt
lite klurigare
än andra…

Jag känner på mig att frågan kommer säkert poppa upp igen,
kanske har jag klurat fram ett bättre svar till då.

Lycka

 


Vi står där, mitt i skogen.
Hela dagen hade vindarna virvlat i pälsen,
men nu var det stilla lugnt stjärnklart & kallt.
Jag blickar upp mot en annan del av universum,
den del, som för honom är så självklar.
Men jag, jag måste ständigt
påminna mig själv.

Hans mörkbruna långa mammutpäls glänser
i topparna i månens blåsilvriga motljus.
Han andas ut små moln av varm ljuv hästandedräkt.
De stora mörka glittrande ögonen följer varje rörelse jag gör.
& vart jag än går så har jag en persikolen mule
som kittlar bakom mitt öra
& bolmar de där molnen
som en lätt dimma
runt mig.

Lycka.

Vitaminer & drömkök

 

I startgroparna för sportlovet, blir stora dunderförkyld.
Nu hade hon ju i & för sig tjuvstartat sportlovsfirandet med bad &
slalomåkning med moster & sin jämnåriga
kusin från Stockholm.

Men lite trist ändå.

Även jag känner en antydan av halsont…
& vi mixar ihop en smoothie med bär från frysen,
frukt, en bit ingefära, lite apelsinjuice, mandelmjölk
& en klick agave sirap.

Slurp bara!

Vi åkte ut till stället vi tänker bygga på.
Tittar på det  gamla 50-talsköket i skrutthuset, för att få  en uppfattning om
det går att återanvända. & vi anser att det går nog.
Med lite färg så…

Vandrar runt i det kalla skrutthuset,
som jag mest associerar med sommaren,
med solen som strilar in med sitt varma ljus
&  badkläder & handdukar
hängande på tork i
varje rum.

Vi tittar ut mot platsen
där det nya skall upp.

Där, strax framför ladan,
med utsikt mot sjön, skogen & ängarna.
Där skall det stå.

& även om det mycket möjligt är ett par år bort innan köket ska upp, så måste jag redan nu ha en plan, för att kunna ge rörmokaren en uppfattning om rördragningar,
& så är det ju alltid kul att komma ännu ett steg närmare
hur det slutresultatet kommer bli..

Ha en fin vecka!

tillbaka blick

 

Ibland är det som att det förflutna vaknar från sin dvala.
Sådant man lämnat bakom sig för länge sedan, som suddats ut
& förvandlats till en vag dimma
men som plötsligt klarnar
& snubblar över en
igen…

För att spela upp olika scener ur minnesarkivet.
& gräva upp känslor man begravt
under nya erfarenheter.

Pussla om.
För att förstå, att allt det där
behövde jag.

Det där sökandet.
Där jag förförts av ritualer, radband, rökelse & kryddor
men där dubbelmoralen blev den sju meter långa sarin,
som sakta kramade ur tron på den genuina kärleken.

& hur jag kom tillbaka till ritualer, radband, rökelse & kryddor.
Men fri.
& alltid med huvudet på skaft.
Att inte svälja andras ord,
utan hitta mina egna.

& där sanning & kärlek har fått
en ny betydelse.

 

Mammutar & matberedare

 

Vi har suttit med ritningar, drömmar, bygglovsansökningar & försökt få en uppfattning om ekonomi & tid. Jag tror att det är de två sistnämnda som är svårast att få en realistisk uppfattning om vid bygge. Ofta är man gärna lite väl optimistisk…

En svår balansgång det där,
mellan optimistisk & realistisk…
Även om det är det
vi strävar efter.

Alla hjärtans dag passerade. Jag tog en skogsrunda med min långhåriga mammut till häst medan grannfrun bars upp av det kolsvarta varmblodet.
& Lussemaja galopperade glatt ikapp.

Jag upptäckte att jag hade fotograferat
en massa fina bilder utan att ha minneskortet i
(thank god att det inte var ett jobbuppdrag!).

Annars har det tragglats gångertabeller
med andedräkt av spanska jordgubbar
& jag plöjer numera nätet på spännande recept
som jag kan göra med min nya vän
matberedaren!

Men först lite städ & stök i vårt kök,
så hela den där megastora-matberedar-manicken
får plats..

Raw food & minnen som viskar

 

Liten gör ett hus av sitt täcke, där han bjudit in sina gosedjur & ropar till oss övriga
Välkommen in till mitt hus! 

Kryper in där & leker en stund tills syret håller på att ta slut
& värmen börjar bli bastulik.

Njuter av skåpet som en gång stod i min mormor & morfars hus i Finland,
& som har flyttat in i Lille N´s rum. Tanken var först att måla det,
men jag älskar ju att se skåpet
så som jag mindes det när
jag var liten…


För jag tror att saker kan ta med sej energier.
& energierna i det här skåpet är nära mitt hjärta.

& byta knopparna är inte heller längre något alternativ.
Jag älskar slitaget & hur det viskar om minnen
av mormor & morfar…

& fredagkvällen. Ja, den var precis så mysig som jag föreställt mig.
Fascinerande var också hur vi kvinnor, som träffats genom vårt hästintresse
& alltid pratade häst förr i tiden, helt plötsligt upptäckte att vi inte nämnt hästarna alls!
På hela kvällen!

& maten hjälptes vi åt med. Raw food-middag blev det!

Rosa rödbetsbiffar med blomkålstabouleh & myntaguacamole (utan halloumi)
Till det hade vi även granatäpple med Himalaya-salt & mungbönsgroddar.

& efterrätten. Mmm!
Pia hade fixat raw blåbärs-cheesecake,
från
Maten Är Min Medicin.

Alla älskade den!!!

Jodå, en fin helg blev det

(:

snaart helg

Kroppen är skönt mör efter gårdagens lyckorunda i skogen med mej på Ikran &
grannfrun på häst & sedan en härlig genomkörare med yoga-pass på kvällskvisten.
Sov sedan som ett barn i natt.

I kväll kommer några fina tjejer hit på lite veggo-käk & myskväll.
Blev alldeles salig av alla ljuvliga dofter när jag var & handlade ingredienser..
Mynta & jordgubbar är en sagolik kombination för doftsinnet!

Raw food-recepten hittade jag här.

Ha en ljuvlig helg,
Ni fina, som tittar in här!